Nästa steg i jakten på att spara energi....
Efter en första jämförelse av den egna anläggningens energianvändning gentemot det nationella snittet, är det oftast aktuellt att ta ett steg vidare och planera åtgärder för att reducera energianvändningen. En ishall är ett komplext energisystem men närmare 90 % av dess energianvändning kan härledas till fem största delsystemen - "The Big Five"
Kylsystemet - 43 % av energianvändningen
Kylsystemet är den dominerande energianvändaren i en ishall och det finns därmed även stor potential till besparing inom denna kategori. Kompressorer och pumpar är de komponenter inom kylsystemet som utgör den största energianvändaren men även fläktar bidrar till en väsentlig del.
Besparingspotential? Följande åtegärder föreslås:
Värmesystem - 26 % av energianvändningen
Värme behövs i en ishall till att värme exempelvis duschvattnet men även till själva lokalerna ifall hallen är en så kallad "varm hall". Oftast används varmt vatten till ismaskinerna när isen skall spolas. Den genomsnittliga läggvattentemperaturen i Sverige är 40 grader C. En majoritet av ishallarna använder återvunnen värme från exempelvis kylsystemet för att täcka en del av värmebehovet. Drygt 25 % av Sveriges ishallar använder fjärrvärme och ca 15 % använder fortfarande bara el. Även enstaka fall med olja, gas och pellets förekommer.
Besparingspotential? Följande åtegärder föreslås:
Belysning - 10 % av energianvändningen
Belysningen i en ishall står för ungefär 10 % av den årliga energianvändningen. De vanligaste belysningstyperna är lysrör (T5 eller T8), metallhalogenlampor, högtrycksnatriumlampor och halogenlampor. LED-belysning kommer nu starkt i svenska ishallar. Begreppet ljusstyrka mäts i enheten lux och i en ishockeyhall ställs det vissa krav på ljusstyrkan i rinken. Kraven varierar inom intervallet 200-1000 lux beroende på aktivitet (träning, match, osv.). En bra kontroll av den egna anläggningens status avseende belysningen är att jämföra den installerade belysningseffekten (kW) med ett uppmätt värde av motsvarande ljusstyrka (Lux). Det genomsnittliga värdet för Sveriges ishallar är 26 lux per kW.
Besparingspotential? Följande åtegärder föreslås:
Ventilation och fläktar - 9 % av energianvändningen
Ventilationen i en ishall är ett viktigt avsnitt. Felriktad och feltempererad luft kan få stora konsekvenser för belastningen på isen och därmed energianvändningen. Exempelvis bör luften som är ämnad för isytan vara relativt kall och framförallt torr för att undvika att luften kondenserar på isytan. Även luftens hastighet är viktigt, framförallt över isytan. Genom att använda t ex textildon så kan mycket låga lufthastigheter uppnås.
Besparingspotential? Följande åtegärder föreslås:
Avfuktare - 6 % av energianvändningen
Ett bra klimat i en ishall är viktig för så väl byggnaden som besökarnas välbefinnande. En kontrollerad avfuktad luft ovanför isen ger goda förutsättningar för bra iskvalité och lägre värmebelastning på isen.
Besparingspotential? Följande åtegärder föreslås:
"The big five - nära 90 % av energianvändningen i en ishall"
| • | Kapacitetsreglering av kompressorer |
| • | Kapacitetsreglering av köldbärarpumpar |
| • | Rengöring av förångare och kondensor/kylmedelkylare |
| • | Avgasning av köldbärarsystem |
| • | Installera värmeåtervinning |
| • | Sänk lufttemperaturen i ishallen om möjligt |
| • | Behovsstyr temperaturer |
| • | Tillför värmen där den behövs, dvs. till publiken och inte isen! |
| • | Behovsstyrd belysning |
| • | Byt ut äldre armaturer till modernare och energisnålare |
| • | Rengöring av reflektorer |
| • | Installera lågstrålningsduk där bättre belysning är en bieffekt |
| • | Behovsstyrd ventilation |
| • | Kapacitetsreglerade fläktar |
| • | Täta byggnaden för att undvika att fuktig luft tar sig in i ishallen |
| • | Behovsstyrd avfuktning avseende daggpunkt snarare än luftens relativa fuktighet |
